återge

återger

återgav

återgivit

Verb

Presens: återger

Preteritum: återgav

Supinum: återgivit

"– En del är inte lämpade för att återge i varken tryck eller tal, säger han."
"Det finns inget ögonvittne som exakt kan återge vad som hände på parkeringsplatsen i Torhamn en natt i juli förra året."
"– Det handlar om att återge det som skedde och berätta sanningen, säger Fredrik Sträng, och han hoppas att folk ska inse hur farligt det här berget är."
"En holländsk familj blev fast i hägnet efter attacken – hör SVT:s reporter återge deras dramatiska berättelse om hur de undkom björnarna."
"Från och med i år är björnen återge med på artdatabankens lista över hotade arter."
"SVT Nyheter har fått hans tillstånd att återge vad han skriver."
"Därför har vi istället valt att översätta och återge vad han säger :"
"Därför har vi istället valt att översätta och återge vad han säger :"
"Men han har svårt att återge detaljer kring skjutningen."
"– Vad jag tänkte ska jag inte ordagrant återge."