djärv

[jɛrv]

djärvare

djärvast

Adjektiv

[jɛrv]

Komparativ: djärvare

Superlativ: djärvast

"– Den som utsattes för läskiga saker skulle bli mer djärv i sin idrott."
"– Man valde en väldigt djärv väg som många inom socialdemokratin har haft svårt att acceptera."
"Han anser att partiets hantering av januariöverenskommelsen, där C och L fått inflytande över regeringens politik i utbyte mot att stödja en S- och MP-regering, är djärv."
"Det behövs en djärv politik med höga ambitioner för att förhindra en omfattande ungdomsarbetslöshet, tycker han och tillägger :"
"Att vara djärv ger mer i lönekuvertet"
"Men det är ingen djärv gissning att det kommer att handla om en mix av skattesänkningar och satsningar på skolan, vården och omsorgen, det borgerliga politiker brukar kalla ” välfärdens kärna ”."
"I slutet av 60-talet började Pina Bausch göra sin egen koreografi – så djärv att den ibland fick publiken att tåga ut."
"Så det är ingen djärv gissning att Anders Borg kommer att lätta på plånboken, om än i mindre omfattning än han hoppats."
"– Karolinska Institutet ville så gärna bli världsledande på att odla fram nya kroppsdelar, aktiebolaget bakom plaststrupen såg stora affärsmöjligheter och Macchiarini var djärv och vågade göra det omöjliga."
"– Det är nog inte en alltför djärv gissning att det är från Harry Söderman Astrid fick idén till ” Mästerdetektiven Kalle Blomkvist ”, säger Leif GW Persson."

som vågar ta stora risker; om handling eller egenskap som kräver mod eller som är utmanande på något sätt