hugga

hugger

högg

huggit

Verb

Presens: hugger

Preteritum: högg

Supinum: huggit

"En timmerstock på sex meter tar åtta timmar att hugga."
"22-åringen från Ronneby försökte hugga en annan man i halsen och på överkroppen med en kniv."
"En man i 30-årsåldern är anhållen misstänkt för mordförsök, han ska ha försökt hugga en person med en kniv på ett asylboende i Karlskrona kommun."
"Plötsligt ska 34-åringen försökt ha döda den andra mannen genom att hugga honom med ett vasst föremål i halsen."
"En kvinna i 30-årsåldern åtalas för att ha försökt mörda en jämnårig man genom att hugga honom i bröstet med en kökskniv."
"Det var i början av året som 22-åringen försökte hugga en annan man med kniven."
"Kvinnan uppger att hon inte medvetet skulle hugga sin make med kniv men har inget minne av händelsen och kan inte förklara sin makes skador."
"Jag ville helt enkelt inte hugga av den hand som föder en, säger Ola Svensson."
"Någon vecka före besöket på vårdcentralen försökte han hugga en för honom okänd kvinna med en skruvmejsel när de båda gick av Ronnebybussen vid en busshållplats i Kallinge."
"Någon vecka före besöket på vårdcentralen försökte han hugga en för honom okänd kvinna med en skruvmejsel när de båda gick av Ronnebybussen vid en busshållplats i Kallinge."