hurra

hurrar

hurrade

hurrat

Verb

Presens: hurrar

Preteritum: hurrade

Supinum: hurrat

"Det jag kan säga är att det blir hurra, blås och tjut."
"Det är blanka golv och skinande rena toaletter som möter oss på Östra torpskolan i Lyckeby, men för bara ett halvår sedan var städningen här inte mycket att hurra för."
"Hipp hurra för Emil"
"– Ja, hurra!"
"– När jag är riktigt glad så vill jag hurra och idag är jag riktigt glad, sa han och sedan utbringade han ett fyrfaldigt leve för alla som hade gjort skolan möjlig."
"Förra säsongen var inget att hurra över för Brynäs hockeydamer."
"Bybor i alla åldrar trängdes för att hurra för sin prins."
"Unika fynd i Fylleån : ” Jag ropade hurra ”"
"Unikt fynd i Fylleån – ” Jag ropade hurra ”"
"Jag hoppade till och ropade hurra, säger Per Ingvarsson, som under många år ägnat sig åt att inventera olika typer av marint djurliv."

utrop vid gratulation