idrottsman

idrottsmannen

idrottsmän

idrottsmännen

Substantiv [n]

Obestämd singular: idrottsman

Bestämd singular: idrottsmannen

Obestämd plural: idrottsmän

Bestämd plural: idrottsmännen

"Men en halkolycka i december förra året krossade inte bara 26-åringens rygg – utan kanske också drömmen om en fortsatt elitkarriär som idrottsman."
"En idrottsman i Blekinge dömdes i februari till åtta månaders fängelse för att ha fört bort en kvinna och misshandlat henne i ett skogsparti."
"Rättegång i dag – idrottsman rövade bort kvinna"
"Kvinna bortrövad och misshandlad – idrottsman åtalad"
"Rövade bort kvinna – idrottsman döms till fängelse"
"Han är ju och har alltid varit en oerhört duktig idrottsman."
"Tony Rickardsson, född 1970, är en internationellt erkänd idrottsman inom speedway."
"Hälsinglands bäste idrottsman under 2007 är rallyföraren Patrik Flodin, 23 år, från Ilsbo."
"Det beslöt en enig byggnads- och miljönämnd sent igårkväll med motiveringen att Gunder Hägg, som tävlade för Gefle IF var en framstående idrottsman och att många friidrottsvänner kämpat hårt för ett namnbyte."
"Speedwayvärldsmästaren Tony Rickardsson fick på måndagskvällen ta emot Jerring-priset svenska folkets pris till 2005 års bäste idrottsman."

manlig idrottare