käresta

kärestan

kärestor

kärestorna

Substantiv [n]

Obestämd singular: käresta

Bestämd singular: kärestan

Obestämd plural: kärestor

Bestämd plural: kärestorna

"Mot honom står den unga Ingmar, som blir trogen hemmet och gården men som då måste överge sin käresta, Gertrud."
"Ludvika – Får ärva miljoner efter sin käresta"
"Regeringen håller dock inte med, och nu får 77-åringen ärva sin käresta."
"– Jag och min käresta blev så upprörda över hur romerna har det i Sverige, berättar Carlos Luna för Sveriges television."
"Enligt riksdagens informationsservice är det underförstått att då en ledamot flyttar ihop med sin käresta eller annan person ska halva kostnaden för hyra och el inte utgå."
"Malin, Johans käresta, har förlorat en livskamrat."
"En krämig dip att dela med din käresta."
"De kräver att bevakningen av honom omorganiseras så han tillåts leva tillsammans med sin käresta."
"Robert Aschberg, Stina Dabrowski, Björn Häger, Ulrika Knutson, Stig Fredrikson, Jan Guillou och Arvid Lagercrantz skriver att Lars Vilks har levt som en fånge i tio år och att det är hög tid att han och hans käresta får leva tillsammans :"
"– Man tycker ju att man med lite god vilja kunde ha gjort lite mer så att jag och min käresta kunde föra ett lite mer normalt liv."