krackningen
(-)(-)
Substantiv [n]
Översättningar
Krackning (från engelskans cracking, av crack som betyder ’splittra’, ’slå sönder’)[1] är en förädlingsprocess där man sönderdelar stora kolvätemolekyler i petroleum till lågmolekylära, mer användbara och mer värdefulla kolväten, som till exempel bensin. Denna metod används för att få ut mer bensin ur tunga oljor och på så sätt tillgodose marknadens bränslebehov. Med processen går det att få ut cirka 50 % bensin ur råoljan jämfört med 25 % vid vanlig raffinering
https://sv.wikipedia.org/wiki/Krackning