oordning

oordningen

oordningar

oordningarna

Substantiv [n]

Obestämd singular: oordning

Bestämd singular: oordningen

Obestämd plural: oordningar

Bestämd plural: oordningarna

"– Det rådde stor oordning i kyrkan och vi har inlett en förundersökning om grov skadegörelse."
"– Det rådde stor oordning i kyrkan och vi har inlett en förundersökning om grov skadegörelse."
"- Fabrikören gjorde ett snedsteg för 24 år sen och hemligheten riskerar nu att läcka ut sedan hans advokat dött och papperen kommit i oordning."
"” om det vid en tidigare sammankomst av samma slag uppkommit svårare oordning vid själva sammankomsten eller, som en direkt följd av den, i dess omedelbara omgivning eller om sammankomsten har visat sig ha medfört avsevärd fara för de närvarande eller allvarlig störning av trafiken. ”"
"I ett kaos av våld och oordning försöker Afghanerna leva sina liv och det är där Svenska afghanistankommittén finns med och stöttar."
"– Hela den svenska arbetsmarknaden skadas av den oordning som nu råder i bärplockningsbranschen."
"Det vill säga : oordning i Europa blir varsel i Sverige och därför måste vi vara med och se till att de får bättre ordning, bättre genomlysning av sina banker."
"Vid det senaste tillfället så var det polisen som noterade oordning utanför restaurangen, hur berusade personer släpptes in på restaurangen och hur en gäst hade med sig en vinflaska när han gick därifrån."
"Oro, oordning och hot är vanligt förekommande på många bibliotek visar en undersökning."
"Stökigt, mycket fylla och oordning i bolagspapperen var orsak."

brist på ordning; röra