självgodhet

självgodheten

(-)(-)

Substantiv [n]

"” Nu spricker nog snart Borg av självgodhet, eller tar han i så förskräckligt för att han är trängd ”."
"Många andra skulle ha stört sig fruktansvärt på vår pretentiösa självgodhet där vi satt och var frisinnat upplysta."
"Folkpartiledaren Jan Björklund tog vinterkylan till intäkt för ny kärnkraft, och Kristdemokraternas Göran Hägglund varnade för kombinationen av Socialdemokraternas självgodhet, Vänsterpartiets syn på marknadsekonomi och Miljöpartiets energipolitik."
"De två kyrkliga ledarna anklagar motståndarna för ” aggressivitet ” och ” självgodhet ”."
"En sådan självgodhet kan i sig leda till att man rundar hörn, att man börjar se lite annorlunda på säkerheten och då får det sådana här konsekvenser, säger Ann Edland."
"Ouzounidis om dolda hierarkier och manlig självgodhet"
"I skottgluggen finns de dolda hierarkierna och den vita heterosexuella mannens oreflekterade självgodhet."
"Avundsjuka, självgodhet, egoism och egennytta har tagit över i det samhälle som en gång i tiden byggdes med gemensamma ansträngningar."
"- Över åren har säkerhetstänkandet förslappats och i utredningen använder man ordet självgodhet."
"Med raljans, översitteri och självgodhet såg han sig som den självklare kandidaten."

egenskapen att vara självgod, viljan att framstå som god hellre än att uträtta det som är gott