förhinder

förhindret

förhinder

förhindren

Substantiv [t]

Obestämd singular: förhinder

Bestämd singular: förhindret

Obestämd plural: förhinder

Bestämd plural: förhindren

"Att sälja biljetten i andra hand är inte olagligt, och ibland kan besökare få förhinder från att gå på festivalen."
"Han pekar på att han varit betydligt mer närvarande tidigare år, men att han ofta fått förhinder just i år eftersom han varit tvungen att lägga tid på sina två restauranger och ett IT-företag som han sitter i styrelsen för."
"Kärlek med förhinder"
"Spårvagnsåterkomst med förhinder"
"Annan skulle även deltagit förra året men fick då förhinder."
"Liza Lundberg, som är ombudsman hos Socialdemokraterna i Dalarna, säger att han har fått förhinder."
"Ansvarig minister, Justitieministern Morgan Johansson, fick förhinder så det blev Utbildningsministern för högre utbildning och forskning som fick lyssna på kommunalrådets synpunkter."
"Männen berättar också för tidningen att planen var att genomföra aktionen på lucia, men att de fick förhinder."
"Dubbelspårsbygge med förhinder"
"Uppemot 30 procent av de anmälda ångrar sig, får förhinder eller vill göra sig en hacka."

något som hindrar en från att närvara