kontakt

kontakten

kontakter

kontakterna

Substantiv [n]

Obestämd singular: kontakt

Bestämd singular: kontakten

Obestämd plural: kontakter

Bestämd plural: kontakterna

"Själv uppger den misstänkte att han eldade ” för att få kontakt med polisen ”."
"Ni vet ju också att vi har kontakt med henne, ni vet att vi har alla handlingar."
"Vi har nu varit i kontakt med Skolinspektionen för ett förtydligande vad de faktiskt menar."
"17-åringen sökte kontakt med två tjejer, först genom att lägga armen om dem – men det gick snabbt längre än så."
"– Det har funnits kontakt mellan familjen och kommunen."
"Men polisen säger sig nu ha varit i kontakt med mannen och pratat med både honom och de inblandade barnen."
"Vi har fått kontakt med skickliga neurologer och experter på komapatienter, men behandlingen kräver resurser och en långsiktighet, säger Bengt-Åke Claesson som är vän till familjen och ansvarig för insamlingen."
"– Jag tog kontakt med personen som använde historien och sa att de här stämmer ju inte."
"Av okänd anledning visade det sig senare att filtens värmeelement kommit i kontakt med mannens skuldra och gett honom en brännskada, som därefter fått läggas om i omgångar."
"Kom i kontakt 2012"

teknik

elektricitet

tillstånd att olika föremål/ämnen/medier berör varandra (permanent eller temporärt)