sprängning

sprängningen

sprängningar

sprängningarna

Substantiv [n]

Obestämd singular: sprängning

Bestämd singular: sprängningen

Obestämd plural: sprängningar

Bestämd plural: sprängningarna

"Något gick fel vid en sprängning vid Blekingesjukhuset i Karlskrona – stenar flög då in genom en ruta till ett akutrum på infektionsavdelningen."
"All sprängning stoppades efter händelsen och en utredning kommer nu att göras för att ta reda på vad som hände."
"Polisen utreder sprängning"
"Många av de boende på Musikgatan i Spandelstorp har upprörts över den sprängning som gick fel i måndags, då stora stenar flög iväg, där en höll på att träffa en hantverkare och en annan träffade ett hus."
"Fem minuter efter skottlossningen hördes en sprängning."
"Rånet i Olofström föregicks av ett bankrån och en sprängning av en bil samma dag i Malmö."
"Länsstyrelsen i Skåne beslutade på fredagen att säga nej till den ansökan som Schweden Splitt lämnat in rörande sprängning av tio miljoner ton berg under en tioårsperiod för att förverkliga kommunens vision."
"En del hanteras på plats och en del fraktas till militärens skjutområde i Falun för sprängning."
"Gruvarbetarna höll på att ladda för sprängning, när ett stenblock lossnade och slog omkull den skylift som de stod i."
"- De här männen ska ha varit på 1 040 meters djup och förberedde en sprängning."

Fotograf: Wikipedia

explosion, det att spränga något, eller ett sådant tillfälle