urhävd
(-)(-)(-)
Substantiv Relaterat till urhävd
vana
- abonnent
- banalitet
- folksed
- gamla spåret
- gammal hävd
- gällande regel
- habitué
- hemlandston
- hemsed
- hemvänjning
- hjulspår
- husordning
- innötning
- inpräntning
- kutym
- osed
- oskick
- ovana
- plägsed
- praxis
- regelbundenhet
- regelmässighet
- sed
- sedvana
- sedvanerätt
- sedvänja
- slentrian
- stamgäst
- tradition
- urhävd
- vana
- vaneliv
- vanemänniska
- vanlighet
- vardagslag
- vedertaget bruk
ålderdom
- anciennitet
- arkaism [ lingvistik ]
- arvsägen
- fornlämning [ arkeologi ]
- fornsed
- forntid [ arkeologi ]
- förstfödslorätt [ religion ]
- hävd [ ålderdomlig ]
- kutym
- medeltiden
- perukstil
- preskription [ juridik ]
- primogenitur
- relik [ religion ]
- sedvänja
- tradition
- urhävd
- urminnes hävd
- vana
långvarighet
- beständighet
- era
- evighet [ tidsenhet ]
- fortvaro
- hållbarhet
- hävd [ ålderdomlig ]
- långvarighet
- mångårighet
- oföränderlighet
- oändlighet
- permanens
- sekel
- tiderymd
- tidevarv
- tidsålder
- urhävd
- uthållighet
- varaktighet
- ålderdom
- ålderdomlighet
- åratal
- århundrade
- årtusende
oföränderlighet
- bidan
- fix punkt [ allmänt ]
- fred
- förbidan
- godan ro
- hävd [ ålderdomlig ]
- konservatism [ politik ]
- konservering [ allmänt ]
- livskraft
- posto
- preservativ
- ro [ poetisk ]
- rotfäste
- status quo
- stillhet
- stånd
- tålamod
- urhävd
- uthållighet
- vila